Från Benig Till Hjulbent!

Så heter en bok som jag fått av Författaren Lars själv….

I boken skriver han om den dagen han blev Hjulbent, om tiden efter olyckan och hur han tog sig tillbaka till Livet…. Som Hjulbent!! Lars hade oturen att krocka med bilen en dag i början av Oktober 1989….Han blev förlamad från Bröstvårtorna och ner! Han skriver om sin lust att hellre vilja dö men också om sin kamp att ta sig tillbaka….tillbaka ut på fjällvandringarna som han så många gånger tidigare gjort!! Han gjorde det också….Mycket tack vare en enorm vilja men också goda vänner som hjälpte honom på vägen!! Hans enorma uppfinningsrikedom hjälper honom enormt på vägen…..tänk bara att han och en vän uppfann en lyftanordning som gör att han något år efter krocken kan bege sig ut på en Paddeltur i sin Kanot!! Lyftgrejen gjorde det möjligt för honom och endast en person till att få ner honom i Kanoten….. Vilken utan den hade varit ett tungt jobb då Lars inte är någon liten person…. Hans Nära och kära har fått skrivit om hur de tyckte att de upplevde Lars olycka och även personal på sjukhuset har skrivit ner några rader…..

En mycket läsvärd bok som jag började på igår när jag och Barnen åkte till Fatburn och badade…..jag hann dock inte läsa klart den men fortsatte senare på kvällen och läste så klart ut den innan jag somnade!! Tårarna rullade ner för mina kinder stundtals….. Tänker tillbaka på när jag första gången träffade Lars….Det var ganska exakt 7 år sedan då vi för första gången skulle anordna Sommarfest på Klippan….Han är närmaste Granne och har genom åren fått utstå en hel del Pink och ölburkar i sin trädgård när Husby Aik anordnade Danserna…..så han hade verkligen rätt i att vara orolig för kvällens dans….för vem vill ha en massa fyllon i trädgården som pinkar och skräpar ner….. Jag som aldrig träffat honom tyckte att han verkade hur sur och otrevlig som helst när han kom rullandes och talade om för oss att han minsann hade rätt att åka in och ut på festen som han ville och att han inte ville ha en massa skräp i sin trädgård….Men Halla…vi städar ju upp efter oss….vi är skötsamma människor!! Nu i efterhand så inser jag ju att han inte alls var en grinig sur gubbe…. Men just då va han det i mina ögon….. Han rullade som sagt in och ut och kollade läget på vår fest och dagen efter städade vi ur hans Granhäck och alla va nöjda….så även han!! Han kom och gav oss beröm….Oj oj tänkte jag….han kanske kan Tina upp han med!!

Nu har åren gott och JAG har får väldigt bra kontakt med “surgubben” som nu bara heter Hasselberg i min mun!! Han bjöd in mig,Magnus och Barnen på sin gård för några år sedan och vi fick se alla hans finurliga lösningar på olika saker….saker som gjort att han kunnat klara av Livet som Hjulbent!! Bland annat så var Husvagnen en finurlig vagn han själv och  med vänner ställt i ordning för just honom!! Och för att inte tala om hans Bil…som Magnus för övrigt Älskar att titta på…den tar han sig i och ur på egen hand och kan även få med sig sin Permobil helt på egen hand!!  Hans Fru har jag nästan aldrig träffat och jag trodde i något år att han bodde där helt ensam….men ack så fel jag hade! Jag har nu träffat Frugan och hon är en super lugn och skön dam som finns där förs Lars och har alltid gjort! Hennes berättelse om olyckan fick mig att fälla massa tårar….Tårar av kärlek!! Att hon dessutom bakar tok gott Matbröd gör henne inte alls till en sämre människa…..Det bruna grova är helt underbart!! Men det är en hemlighet att jag vet det…. :-)

I år när vi hade vår Fest så kom självklart Hasselberg på besök! Han hör liksom till nu och jag blir så glad varje gång han dyker upp….. Vi har skapat en skön kontakt där det verkligen känns som om att vi vet vart vi har varandra!! Kanske lite elaka skämt men med Glimten i ögonen känns det som, en härlig sjargong är det i alla fall oss i mellan!! Han kom även förbi oss när vi hade Festen för de Funktionshindrade och han såg ju också till att vi hade en Rullstolsramp in till Dansrotundan!! När vi sedan var på Klippan för att Plocka ner Tälten kom han som vanligt Rullandes…..Han frågade då mig om jag hade hans bok…..Svaret va givetvis Nej och på frågan om jag ville ha den så var svaret givetvis JA….. Och nu har jag läst den och känner mig så sjukt glad över att jag fått lärt känna denna underbara “surgubbe”!

Tack Lars för det!!